Det här är en bok som börjar lovande men slutar platt. Bernat Estanyol är en livegen bonde i 1300-talets Katalonien. Han flyr till Barcelona med sin son, för att bli en fri man. Livet i staden blir inte så mycket bättre än det liv de lämnat, det är hårt och slitigt och kantas av både fattigdom och förtryck.
Bygget av kyrkan Santa Maria del Mar håller ihop berättelsen, det är runt denna byggnad allting händer. Och det är mycket som händer. Varenda historisk händelse kläms in i berättelsen. Det blir lite för mycket, även om de historiska bitarna beskrivs på ett ganska intressant sätt.
Jag tyckte nog ändå att boken var ganska OK tills den lille sonen, Arnau Estanyol när han uppnått vuxen ålder börjar attrahera det kvinnliga könet. Då börjar sexet. STOR tantsnuskvarning här!
Personerna är platta och schablonartade och slänger sig med klyschor. Trådar tas upp men tappas lika snabbt bort igen.
Katedralen vid havet är en bestseller enligt ett visst format, det är som en film fast i bokform. Ingen vidare känsla, bara underhållning. Det roar för stunden men njä… det håller inte hela vägen.
Betyg: 3/5